It-jättar stryper nyhetsflödet – "skitläskigt"
I Kanada går det inte att dela nyheter på Facebooks tidslinje. Och i Kalifornien kan vissa inte längre hitta tidningsartiklar via Google. Silicon Valley håller på att göra slut med nyhetsmedierna. Jag tycker att det är skitläskigt, säger Johan Taubert, vd på Tidningsutgivarna.
+ 2019 antog EU ett direktiv som innehåller skrivningar om ersättning vid länkning. Sverige införde lag på området den 1 januari 2023, som ger nyhetsutgivare två års ensamrätt på sina publikationer med rätt till ersättning om de återanvänds på internet. Det innebär dock ingen skatt på länkar.
+ 2021 införde Australien en lag som krävde att Google och Meta förhandlar med nyhetsförmedlare om ersättning. Strax därefter följde Kanada med liknande lagstiftning.
+ Ett lagförslag i amerikanska delstaten Kalifornien innebär att Google och Meta ska betala nyhetsförmedlare varje gång man visar delar av en artikel eller länkar till dem i sökresultat och på sociala medier.
Argumenten för ersättningarna har varit att teknikjättarna lagt beslag på en större andel av annonsmarknaden, som nyhetsmedier är beroende av, och att jättarna dragit nytta av journalistiken. En skatt på länkar, hävdar företagen.
Sedan ett par veckor tillbaka kan vissa i Kalifornien inte hitta nyheter från medier i delstaten när de googlar. Det rör sig om ett test från Google, eller kanske snarare ett hot, om vad som kan hända om en ny skatt införs som skulle tvinga teknikjättarna att betala ersättning för de nyhetspuffar som dyker upp i sökresultat och sociala medier.
— Genom att plocka bort nyheterna så urholkar man det demokratiska samtalet. Det är ytterst besvärande. Ett jätteproblem, skulle jag säga, säger Johan Taubert.
Liknande strider har blossat upp i Australien, Kanada och EU de senaste åren.
Taubert menar att teknikjättarnas inflytande är en av de stora framtidsfrågorna för journalistiken.
— Det är en handfull internationella aktörer som dominerar hela internet och hela vår digitala mediekonsumtion, säger han.
"Inte där för nyheter"
I Australien tvingas Meta och Google att förhandla med mediehusen om avgifter för att sprida mediernas innehåll. I mars meddelade Meta att bolaget drar sig ur samarbetet och att man slutar att sprida nyheter via sina plattformar, eftersom användarna mest är intresserade av korta videosnuttar.
I Kanada går det inte längre att dela nyheter via Facebook, eftersom Meta inte vill betala.
"Vi vet att folk inte kommer till Facebook för nyheter och politiskt innehåll", skriver Meta.
X-ägaren Elon Musk har varit öppet skeptisk till traditionella medier, och på plattformen som tidigare hette Twitter syns inte längre rubrikerna i länkar till nyhetsartiklar.
— Det är en lite verklighetsfrånvänd och arrogant företagskultur, säger Helle Sjøvaag, journalistikprofessor vid Universitetet i Stavanger.
Väljer lokala medier?
I Kanada ledde Facebooks blockering till kritik förra året, då människor inte kunde dela inslag och artiklar om skogsbränderna som rasade. Kanske behövs något slags lagstiftning som tvingar plattformarna att tillåta nyheter, tror Sjøvaag, men konstaterar samtidigt att sådan lagstiftning är komplicerad.
Kanske löser marknaden problemet genom att folk vänder sig direkt till andra plattformar eller direkt till nyhetsmedierna när it-jättarna brister, resonerar hon.
— I kristider söker folk sig till nyhetsförmedlare som de litar på och i Skandinavien är det lokaltidningar som har högst tillit bland läsarna.
